Kjol från Romwe, tröja från Zara, kängor från Dr Martens.

I morgon spelar vi in det sista podcastavsnittet. Vi har jobbat så himla intensivt med Vad har du på dig? de senaste veckorna, så det kommer bli skönt men samtidigt jäkligt tomt. Det har varit så roligt att träffa så spännande och drivna människor, samt att pröva på en helt ny uttrycksform! Ikväll ska jag ta igen med Felix. Göra sparrisrisotto, titta på film och bara andas ut. Så efterlängtat.

I lördags gick jag och My till Beijing8 och åt dumplings till middag. SÅ gott.

Min dejt.

Vi matchade (japp det var meningen), vilket var himla festligt. Vi drack öl och dansade på F12 och hade en väldigt fin kväll.

Såhär rosa var himlen klockan halv fyra på natten. My hade köpt popcorn som färdkost, såklart.

Sedan somnade vi bredvid varandra.

Igår åkte jag till Gästrikland för att gå på min halvmoster Ellinors studentmottagning!

Hela släkten var samlad.

Morfars trädgård är världens finaste.

Såhär såg jag ut i Traderafyndad klänning! Säg hej till vår hund, Boris!

Nu ska jag spela in podcast. Puss.

I sommar ska jag och Felix gå en skrivarkurs i en vecka, med Bob Hansson som lärare. Jag har bara läst hans poesi innan, men för några veckor sedan hittade jag Gunnar på en loppis för fem kronor, så den läste jag direkt. Boken handlar om en man som varit tvungen att pensionera sig eftersom han har genomgått en hjärttransplantation. När hans livs uppgift var att arbeta, hur ska han då göra när han måste "ta det lugnt"? Gunnar försöker få vardagen att gå runt och samtidigt börjar han känna känslor som han aldrig har känt förut. Är det hans nya hjärta som talar?

Jag tyckte framförallt om slutet på den här boken, då Bob Hanssons prosalyriska sida fick rum mer. Boken var inte så dramatisk utan knallar på ganska långsamt, men den är ändå helt klart läsvärd.

När jag och mina storebröder var små läste mamma Barnen ifrån Frostmofjället av Laura Fitinghoff högt för oss. Hon snörvlade och grät sig igenom sidorna, och jag har alltid kommit ihåg den här boken som extremt sorglig. I Hälsingland läste jag om den, och den är ju så FIN, och snarare rörande än sorglig. Boken handlar om en norrländsk barnaskara under fattigdomen på 1860-talet. När barnens mamma dör, bestämmer de sig för att vandra längsmed fjället och tigga mat och söka värme. Barnens livsglädje och kärlek till varandra är det som är mest rörande, och boken skildrar deras mod och uthållighet. Barnen ifrån Frostmofjället är klassiker som jag verkligen tycker om.

När Jonas Hassen Khemiri kom och föreläste på min högstadieskola skulle vi ha läst den här boken. Det gjorde jag aldrig, eftersom jag tyckte att språket var så jobbigt. Men eftersom Khemiri är min favoritförfattare, alla kategorier, så kände jag ändå att det var dags för mig att läsa hans debutroman. Boken är skriven i dagboksform utifrån femtonåringen Halims perspektiv och skildrar hur det är att leva i ett land där dold rasism finns överallt, och den starka viljan att göra skillnad. Allt är skrivet på blattesvenska, för att använda Khemiris egna ord, och i många fall är det så himla roligt och mitt i prick. Läs.

Här är första avsnittet av min och Elins podcast Vad har du på dig?, avsnitt 1 av 10! Under sommaren kommer ni kunna lyssna på oss när vi snackar mode, träffar intressanta gäster och har det sjukt kul i studion. Varje avsnitt släpps kl. 14 på lördagar.

I torsdags åkte jag hem till pappa för att äta middag. Se så fint.

Kvällens kockar, min storebror Froste med sin Dana. Danas familj från USA var i Sverige så då passade vi på att ses, såklart. Jag diskuterade feminism med hennes mamma (som liksom är en amerikansk version av min egen), åt italienskt och grät glädjetårar eftersom Froste och Dana är så himla fina. Bra kväll.

Igår tog världens bästa Paulina studenten. Förutom att hon är en av mina bästa vänner så är vi kusiner, och hennes familj hade ordnat det så mysigt i mormors trädgård. Vädergudarna var ambivalenta och kastade sol på oss ena stunden och regnblåst andra, men vad gör det? Det är så fint att sitta under ett partytält med personer jag tycker om medan det spöregnar utanför.

Sedan åkte vi vidare. Här såg vi en double rainbow, som dessutom var en halvcirkel och sträckte sig från ena sidan marken till andra, så himla häftigt och tydligen roligt, för vi skrattade så att vi kiknade när vi satt i bilen och åkte förbi detta. Euforisk stund.

Mamma var ivrig att visa hur tomten artar sig, hon och min låtsaspappa håller nämligen på att bygga hus! Kolla vad gulliga dessa tre är <3

Sedan släppte de av oss på Glorias studentmottagning i världens festligaste lusthus. Dansade med människor i alla åldrar, diskuterade allvarligt på terrassen och drack vin. Alltså alkoholhalten i min kropp efter den här studentveckan är inte nådig.

Mycket mobilbilder nu för tiden, men det blir så när tiden är knapp. Misstänker ändå att ni har bättre saker för er än att läsa min blogg den här juniveckan. Snart ska ni i alla fall få en bunt med boktips inför sommaren, så håll utkik!

Nu ska jag somna om.

Vid tolvtiden igår såg jag My springa ut från Södra Latin. Mitt hjärta skenade iväg när jag såg alla lyckliga studenter, och My grät och frustade och skrattade och var så otroligt lycklig. Fina vän.

Sedan åkte jag till Viktor Rydberg Jarlaplan, min gamla skola, där Nina sprang ut. Det var så starkt! Jag gick runt i skolan och bara glodde på allting som kändes så hemma men samtidigt så främmande. Sedan kramade jag om några av mina gamla lärare, men framförallt Nina förstås. HURRA HURRA HURRA!

På Ninas mottagning var det asiatisk buffé och en massa färglada, fina människor. Esmeralda och Hanna till exempel.

Efter någon timme åkte jag ut till Mys mottagning. Vi satt nere på bryggan halva kvällen, här är Alice och Johanna som är återförenade och glada. Älskar den här bilden. När klockan blev tio åkte jag tillbaka in till Ninas mottagning där alla fortfarande satt på terrassen och åt tårta, drack öl och skrattade.

Idag har jag spelat in en podcast och gjort två intervjuer, och det var så himla roligt. Jag och Elin var helt lyriska efteråt, när vi gick i armkrok och gömde oss från spöregnet under hennes paraply. Vi börjar få kläm det det där nu. I morse var jag även hos frisören, så nu är mitt hår ljusare, nästan två decimeter kortare och betydligt lyckligare.

Det känns så S K Ö N T att slippa dreads i nacken efter att jag har sovit, hårstrån som lossnar överallt och en lugg som ligger i stripor längs med kinderna. Jag går till Sofia på Bangerhead som är hur bra som helst, tips tips!

Förresten. Tack för alla fina kommentarer, ni är guld.

Det finns dagar då du går till terminens sista seminarium och gör roliga skrivövningar med dina klasskamrater. Dagar då du köper flera olika sorters kakor och delar på med två personer som får solen att skina inuti dig. Då ni lutar er tillbaka i sommarvärmen och tänker vi klarade det.

Det finns dagar då ett par pekar på din bok på tunnelbanan och skrattar. Säger Anna Gavalda, Anna Gavalda français! och pekar på sig själva. Det finns dagar då det luktar T-sprit över hela perrongen men du studsar fram, trots klumpiga kängor, med ett leende över hjärtat. Pianospelargrannen plinkar på och tonerna dansar ut över asfalten och du andas lätt.

Sheinside.

Det finns dagar då allt vänder så snabbt.

Dagar då ni bråkar över disken och höjer rösterna till varandra. Då ni efteråt försonas, ditt huvud mot hans bröst, hans lena ord i ditt öra. Det finns dagar då posten dunsar ner i brevlådan och ni blir ivriga

men

det finns dagar då du får antagningsbeskedet från skolan du verkligen ville komma in på

och du läser första ordet innan du kastar brevet ifrån dig

tyvärr

Det finns dagar då du sitter hopkrupen i hallen medan tårarna droppar ner innanför klänningens mjuka krage. Då du säger jag visste ju redan det här, men jag ville ju så gärna och han säger jag vet och torkar kinder, smeker axlar, håller om. Det finns dagar då allt inom dig bara rämnar och han skriver uppmuntrande lappar och tröstar med tidning och godis.

Och visst är det så, med dessa dagar, att det är skönt att fullständigt ladda ur. Gråta hulkades i telefon med mamman på andra sidan linjen och skriva blödiga bloggtexter. För det finns dagar då du förstår att okej, det är kanske inte dags än. Så du smider lite motvilligt nya planer, försöker peppa andra skolor och andra tillvägagångssätt.

För då känns det lite bättre.

Den högra bilden är Elsas.

Idag har jag och Elin suttit i en studio med killarna på Tonic produktion i sju timmar. Är så mör i huvudet att det inte är klokt, men nu är vi tre podcastavsnitt och två intervjuer rikare! Madelene Billman och Elsa Billgren var gulliga och kom till oss och blev intervjuade om mode. På lördag lanseras alltså vår podcast i samarbete med Sveriges radio, men jag berättar mer då.

Nu ska jag avsluta mina sista skolarbeten, sedan blir det belöning i form av glass och några avsnitt Modern family.

Ps. titta på den här videon om sexism. Så sjukt viktig.